Callisto

Då Callisto red in i TV rutan skrevs det historia hur man än vrider och vänder på det! Här fick Xena till sist en motståndare värd namnet. I min bok är Callisto den roligaste karaktären av dem alla om vi talar om de som befinner sig på den onda sidan. Och vill ni veta mer så behöver ni bara stanna kvar här en liten stund. Här kikar Jimmy Windeskog, frilansande journalist med bl a ett Xena knäck i Expressen i meritlistan, på Callistos framfart i säsong 1 till 3 av Xena:Krigarprinsessan. Bokslut gör vi en annan gång. Och Hudson Leick, som spelar Callisto, kan ni läsa om här intill (ovan). Mycket nöje. Håll i er, nu börjar storyn!

“Such a pretty day for a bloodbath”
- historien om Callisto

Callisto växte upp i en vanlig familj i den lilla byn Cirra. Fram till 16 års ålder var hennes liv inte något speciellt, och förmodligen hade det heller aldrig blivit det om det inte vore för Xena, krigarprinsessan. Om det är sant att Xenas armé aldrig gav sig på kvinnor och barn så var Cirra ett lysande undantag. Allt Callisto kände och älskade skulle denna dag gå upp i lågor; hennes hem, hennes vänner, hennes syster och hennes familj. Hela Callistos liv gick upp i lågorna och trots detta grät hon aldrig en tår. När hennes farbror räddade henne ur eldhavet sa hon istället “Jag skall aldrig mer gråta...”. Hon skulle aldrig kunna gå tillbaka till det stillsamma bylivet, nu ville hon ha något annat ur livet - nu ville hon ha hämnd!

Exakt vad som hände med Callisto efter detta är inte känt. Likheter med Xenas öde finns, men också olikheter. Båda deras byar slaktades av en morallös krigsherre, båda miste de nära och kära till synes utan anledning. Men medan Xena behandlade sin vrede genom att själv sätta ihop en armé och sprida skräck över Grekland så tycks Callisto ha handlat mer medvetet. Första gången hon ger sig till känna är när hon förgiftar Xena med en pil (“The Greater Good”). Denna pil var dock inte menad att skad Xena, ånej. Att bara döda Xena, för att på så sätt kräva hämnd, tycks vara för enkelt och har aldrig intresserat Callisto. Istället förgiftade hon Xena för att kunna sprida terror i hennes namn (“Callisto”).

Xenas första möte med Callisto blir från början problematiskt. För säga vad man vill om Callisto men det finns en skrämmande klar logik i hennes hat och cynism. Faktum är ju att det är Xena som har skapat henne och varför skall hennes offer förlåta henne bara för att Herkulkes gjorde det? Och som Callisto själv säger till Xena, hon ställdes aldrig  ens inför rätta för hennes illdåd. Callistos logik gör henne till Xenas största och svåraste fiende, Xena slåss ordagrant mot en del av sig själv. Och Callisto behöver inte nödvändigt besegra Xena för att vinna. Gör hon det så hämnar hon sin familj, men skulle hon själv dö i kampen så visar hon bara att Xena inte har förändrats ett dugg sedan Herkules förlät henne. Hur besegrar man en sådan fiende?

Callistos första försök misslyckas dock. Först besegrar hon inte Xena och tillråga på allt så räddar Xena hennes liv. “Det var det rätta att göra” säger Gabrielle, bara för att mötas av ett “Det rätta att göra? Det är vad de tror!” från Callisto.

Callisto kastas i fängelse, men naturligtvis kan inte galler hålla henne tillbaka speciellt länge. Utan när hon väl tar sig ut (“The Return Of Callisto”) så är hon mer hatisk och gränslös än tidigare. Liksom Xena dödade de som Callisto älskade mest är hon nu ute efter att göra samma sak. Att bara helt sonika döda Xena räcker dock inte - hon skall lida först. Så i den andan dödar hon Gabrielles man Perdicas dagen efter deras bröllopsnatt. Callisto tycks ha gått för långt i Xenas ögon. När de efter ett slagsmål tillsammans hamnar i kvicksand lyckas Xena rädda sig själv, men hon lyfter inte ett finger för att rädda Callisto. Istället sjunker hon, skrikande efter hjälp ner i kvicksanden mot en säker död - allt tack vare att Xena dömt henne.

Men att döda Callisto löser ingenting. Istället går Xenas hela värld i bitar av minnet av hennes dom. Joxer önskar att han dödat henne, Xena att hon inte gjort det och Gabrielle önskar att hon aldrig blivit född. “Det verkar som om Callisto vann trots allt” säger Gabrielle, men då vet de inte vad som väntar. Xenas skuldkänslor ger nämligen Callisto en chans till ett nytt liv. De döda kan höra de levandes tankar och med hjälp av Xenas skuldkänslor lurar Callisto Xena till drömvärlden och tar där besittning över hennes kropp (“Intimate Stranger”). Det är naturligvis inget man gör så där hur som helst men Callisto har fått oväntad hjälp i en förvånande partner, krigsguden Ares. Väl i Xenas kropp ligger hon inte på latsidan. Hon hetsar upp Gabrielle till den grad att hon står i begrepp att döda och hon skadar också Xenas häst Argo. Till råga på allt kryper hon upp i sänghalmen tillsammans med Ares i Xenas kropp - förmodligen inte av lust utan för att förnedra Xena. Men medan Ares bara är ute efter att bli av med Xena så har Callisto andra planer. Liksom Xena en gång brände hennes by vill nu Callisto bränna upp Amphipolis och i synnerhet Xenas mor. Skulle det inte vara för att hon sövs ner skulle hon också ha lyckats. Väl nersövd konfronterar Xena henne i drömvärlden. Till allas förvåning, inte minst för henne själv, har tydligen Callisto också ångerkänslor för sina dåd. Efter att ha konfronterats med sin mor. Det faktum att hon samtidigt konfronteras med de hundratals hon har dödat spelar nog inte samma roll. Det hela utmynnar dock i att Xena tar sig tillbaka till den riktiga världen och att Callisto åter hamnar i Tartrus. En vistelse vi vet att Callisto inte är speciellt förtjust i, eller som hon säger själv,  “samma gamla totyr, dag in och dag ut”.

Callistos talanger som krigare har dock dragit blickar åt henne. Herkules styvmoder (och gudarnas drottning), Hera lovar inte bara Callisto liv på nytt utan också evigt liv genom att leda henne till Livets Träd (äter man ett helt äpple blir man odödlig). Motprestationen består i att leda Herkules dit för att Hera skall kunna döda honom (episoden “Suprise!”). Callisto förgiftar Hercules familj och tvingar honom att leda henne genom Gudarnas Labyrint. Väl på plats så misslyckas Hera med sitt försök, men vad viktigare är så når Callisto Livets Träd och evigt liv. Men det hela slutar dock inte lyckligt utan Herkules lyckas låsa in henne i labyrinten och det verkar som att Callisto skall få genomlida evigheten ensam, i underjorden.

Hjälp kommer dock, och det från ett minst sagt överraskande håll, då Xena befriar Callisto (“A Necessary Evil”). Xena har naturligtvis ett syfte med detta, hon behöver en odödligs hjälp för att besegra den nyblivna gudinnan Velasca. Och det Xena erbjuder Callisto för hennes hjälp är chansen att själv bli gudinna, genom att äta av gudarnas föda Ambrosia. Detta räcker dock inte för Callisto. Innan hon så mycket som lyfter ett finger för Xena tvingar hon henne att bekänna sina illdåd och historien om Cirra inför en lyssnande folkmassa i en by. Ingen tycks speciellt inresserad av detta, ingen utom Callisto. När Xena berättar att hon berövat en ung flicka hennes chanser till ett lyckligt liv och hela hennes ungdom verkar det som Callisto är rörd till tårar. Tack vare Callisto besegras Velasca, men Xena har inga planer på att tillåta Callisto få vara kvar i frihet. Callisto kommer förvisso över Ambrosian precis som Xena har lovat men bara för att minuten senare bli fångad i en vulkan tillsammans med Velasca, vilket var Xenas plan från första början.

Men det är fler som har fått upp ögonen för Callistos talanger. Medan Gabrielle var i England blev hon våldtagen av den mörke guden Dahak, och resultatet blev att hon födde sin dotter Hope, mörkerets dotter. Xena tror dock att Hope är död, att Gabrielle dödat henne. Och det är just Hope som befriar Callisto. Hope vill hämnas på Gabrielle, hennes moder,  som lämnade henne och Callisto är i vanlig ordning ute efter Xena (“Maternal Instincts”). Om nu Xena tycker att Callisto har varit en plåga så här långt så skall hon bli smärtsamt medveten om att Callisto inte har gjort något än. Callistos hittills största triumf kommer när hon dödar Xenas son Solan. När Xena upptäcker detta skriker hon rakt ut, ett skrik Callisto njuter av - äntligen, hämnd!!!

Men märkligt nog infinner sig inte den inre friden inom Callisto, den frid hon trodde att hon skulle uppleva när hon orsakat Xena en sådan smärta. Callistos smärta finns kvar. Till Xena säger hon “du kan inte besegra mig i det här slaget (då Callisto nu är en gudinna, min anm), och du har redan vunnit kriget”. Att döda Solan löste ingenting för Callisto. Nu finns det inte längre något skäl för henne att leva och till råga på allt är hon odödlig. Om något har Callistos situation bara blivit ännu eländigare.

Xena lyckas återigen låsa in Callisto, denna gång i ett stenras. Och återigen är det Hope som befriar henne. Nu har Callisto inte längre något behov av att skada Xena och hon nekar först att hjälpa Hope och Dahak att bli av med Herkules. Men den här gången kan Hope erbjuda något som inte ens en livstrött Callisto kan säga nej till, nämligen döden. Callisto låssas att slå sig i lag med Ares och tillsammans använder de sina gudomliga krafter för att befria Sovereign, som befinner sig fast i Världen Mellan Världarna. Av honom tar Callisto kapseln med Hindsblodet vilken hon använder för att orsaka det otänkbara: mordet på en gud - Strife. Men det är mer än bara ett lustmord, hon gör det för att visa gudarna att hon menar allvar och att de gör bäst att inte komma i hennes väg.

Med Hopes hjälp far Callisto tillbaka i tiden, innan Herkules var född, och lyckas med att döda Herkules moder och omöjliggör således Herkules hela existens. Med detta ur världen kommer Hopes belöning. Hope sänder Callisto på en tidresa igen - till byn Cirra som står i begrepp att vi uppbränd av Xenas soldater. Callisto får alltså en chans att rädda sig själv och undvika allt det lidande hon har upplevt.

Men Callisto misslyckas. Hennes föräldrar lyssnar inte på henne och av misstag lyckas hon själv döda sin far, som hon trodde  var en av Xenas soldater. Förstörd av synen, upplevelsen och medvetandet att hon inte lyckats  att ändra historien och sitt eget lidande brister Callisto ut i tårar. Hennes mor, som inte vet att Callisto är Callisto, försöker efter hennes olycksamma misstagsmord anfalla Callisto med en kniv i högsta hugg. Medveten om att inget hon gör längre kan ändra händelseförloppet dödar Callisto, med ögonen fulla av tårar, även sin mor genom att spruta eld mot henne.

Efter den olycksamma utvecklingen försöker Callisto göra det näst bästa. Den unge, blott 16-åriga, versionen av hon själv har svimmat av det hon har sett. Callisto kramar om henne och säger att hon måste dö för bådas deras skull, sedan lämnar hon sig själv i den brinnande ladan för att dö. Men inte ens det fungerar utan hon räddas av Iolaus, som skickats efter Callisto av Ares. När Iolaus har burit ut den unga Callisto ur ladan blir han smärtsamt medveten om att denna händelse kommer att göra Callisto till den hon är. Den unga Callisto tittar livlöst ut i luften utan att röra en min. “Det kanske hjälper om du gråter” säger Iolaus med darr på rösten, “jag skall aldrig mer gråta...” svarar Callisto utan att ens titta på honom. Inte ens Iolaus, som vet vilka olycker Callisto kommer att ställa till med, klarar av att inte tycka synd om henne.

Iolas räddar naturligtvis Herkules tillbaka, vilket leder till att det inträffade egentligen aldrig har inträffat - inte mer än att Callisto måste leva med minnena av att ha sett sig själv döda sina egna föräldrar. Det hela avslutas med att Herkules låser in Callisto i Världen Mellan Världar.

Men Världen Mellan Världar kan naturligtvis inte hålla kvar en gudinna speciellt länge. Callisto återvänder för att återigen ställa sig brevid Hope och hennes försök att få Dahak att träda in i världen (“Sacrifice”). Callistos pris denna gång är förintelse av henne själv, “Inget liv, inget Tartarus - ingenting”.

Callisto skyddar Hope från Xena men betalningen dröjer, det visar sig att Hope har fler planer för henne. Men Callisto har ingen lust att vänta. Utan istället vänder hon sig till Xena. Hon erbjuder sin hjälp för att Xena vet var dolken med Hindsblod - det enda som kan döda en gud - finns gömd, och att denna kan bli hennes väg ut. Xena tvekar länge. “Må du leva förevigt” säger hon hotande. Men till sist blir Xena övertalad av Gabrielle. “Jag kliar dig på ryggen och du hugger mig i ryggen” som Callisto förklarar det hela.

Men Hope dör aldrig. Gabrielle offrar sig själv för att förhindra Xenas död och det ser ut som att Xena inte kommer att införliva sitt löfte att döda Callisto. Men vem känner Xena bättre än Callisto? Efter  Gabrielles död börjar Callisto skratta, smått till en början men snart hysteriskt. “Jag trodde aldrig att jag kunde må så bra igen. Att se lilla, kära Gabrielle offra sig själv gör hela skillnaden. Det ger mig en mening att leva och jag har dig att tacka, Xena”. Xena vänder sig om och kör dolken i magen på henne. Först ser Callisto chockad ut, men medan livet rinner ur henne förvandlas hennes ansikte till ett stor, tacksamt leende. Hon smeker ömt Xenas kind innan hon till sist faller livlös ner på marken.

Callisto var aldrig ond, hon var ett offer. Terror och död skapade och formade henne, det var den enda delen av livet hon kände till. Men historien om Callisto är också historien om en ung kvinna som aldrig riktigt fick chansen att ändra sig. Xena var hela tiden smärtsamt medveten om detta.  I en av sina drömmar om Callisto sa hon till sig själv: “Hade Herkules behandlat dig som du behandlat Callisto hade du varit död idag”.

Kanske Xena ett tag försökte ta sig an Callisto, men i så fall var det väldigt halvhjärtat. Lek med tanken att Herkules satt Xena i fängelse när de träffats. Hade då Xena blivit den hon blev? Knappast. Och kanske Callisto hade gått ett annat öde till mötes om någon hade tagit sig tid för henne och, framför allt, trott på henne. Som det gick nu så hade hon faktiskt aldrig någon chans...

Callistos liv är den mest tragiska av historier. Hon blev hänsynslöst utnyttjad av en lång rad personer. Ares, Hope, Hera, Dahak, ja till och med Xena utnyttjade henne. Aldrig såg hon själv att hon utnyttjades innan det var för sent. Callisto var ironiskt nog naiv nog att tro gott om människor och tro på deras ord. Vissa har sagt att hon var barnslig, att hon uppträdde som en tonåring. Men vad hade de väntat sig? I realiteten blev Callisto aldrig äldre än 16 år - när hon sedan sökte upp Xena så var hon ett barn i en vacker kvinnas kropp.

Först och sist var hon trots allt ett offer för Xena. Det var Xena som dödade hennes föräldrar och brände hennes by, och det var Xena som gång på gång låste in henne. Och som till sist dödade henne. Och det känns typiskt att när Callisto ville dö så lät Xena henne leva. Det är också typiskt att “Xena” var det sista ordet som lämnade hennes läppar. I slutändan var det bara inre frid hon sökte, lidelsen var endast att bli av med smärtan. Det gick en lång tid, och det gick våldsamt till - men till sist fann hon den. Tills vidare i alla fall. Nu väntar säsong 4, 5 och 6!

Jimmy Windeskog

Hudson Leick

Hudson Leick föddes som Heidi Leick den 9 maj 1969 i Cincinatti, Ohio, USA. Hon växte upp i Rochester utanför New York och har beskrivit sin ungdom som rätt så svår. Hon var mobbad i skolan men tog revansch som fotomodell, först på hemmaplan, sedan i Japan där man ansåg hennes look chic.

Hon tog sig senare in på ansedda skådespelarskolan Neighborhood Playhouse Acting School i New York och fick senare en rad TV jobb, både i Kanada och USA. Hon har gjort roller i University Hospital, Touched By An Angel, Law And Order, Melrose Place och Knight Rider 2010 för att nämna några. Men den stora paradrollen och genombrottet kom med gästspelet i det 22 avsnittet av Xena, "Callisto" 1995. Det sägs att hon fick rollen efter att ha gått till sin audition och helt enkelt skrikit sitt vilda Callisto skrik. Sen blev det åtskilliga flygningar till Nya Zeeland för att filma fler avsnitt. Callisto blev även ett inslag i systerserien Herkules och det hände att berättelserna gick in i varandra.

Efter Xena har det gått bra för Hudson Leick. Vi tippar att hon är den i gänget som, vid sidan av Lucy Lawless själv, kan komma att gå längst. Och det unnar vi henne. Ni kan följa utveklingen och sätta er in i denna remarkabla talang om ni utnyttjar länken här.

Official Fanclub